Explore
Also Available in:

Kan man skapa liv i ett provrör? Är något sådant möjligt?

Carl Wieland
översatt av Nina Henricsson

creating-life-from-nothing

Vad skulle du säga om en grupp vetenskapsmän i morgon skulle tillkännage i tidningarnas huvud-rubriker att de på syntetisk väg hade framställt liv? Att de, med andra ord, hade skapat en levande, reproducerande organism “från grunden”, dvs ur icke-levande grundkemikalier?

Jag vet (efter att ha ställt ovanstående fråga vid olika möten och sett människors bekymrade ansikten) att många kristna skulle bli rädda. En sak är säker, och det är att många humanister inte skulle hålla inne med sina triumferande glädjerop. De skulle framhålla att detta var den sista spiken i kistan för skapelsetron. ”Ingen skapare behövs för att framställa liv” skulle utan tvivel vara ett triumferande ämne för tidningsrubrikerna.

För att visa att det här inte är någon tom spekulation, tillkännagav några vetenskapsmän för en tid sedan att de skulle börja arbeta med just detta. Observera dock att ingenting dittills hade upp-nåtts. De sade bara: ”Vi skall börja arbeta på det.” Genast kom ett hånfullt e-post-meddelande till Creation Ministries Internationalsom i praktiken sade: ”Ni dumma kristna, nu skall ni allt få se … så snart detta händer blir det slut med skapelsetron.”

Men skulle sådana reaktioner vara berättigade, även om vi antog att liv skulle kunna skapas på syntetisk väg? Nej, och det är faktiskt inte svårt att visa på att de inte ens skulle vara i närheten av logik och förnuft. I själva verket är det så, att om det skulle inträffa, skulle kristna på sätt och vis istället bli entusiastiska och använda detta som bevis för skapelsetron.

Skulle syntetiskt liv vara bevis för skapelse?

scrable

Information - nyckeln till liv

Livets långa molekylkedjor (såsom DNA) bär faktiskt på programmerad information - en specifik följd av symboler (liknande alfabetets bokstäver). Denna information kan över-föras precis som vid fortplantning, men den är inte någon inneboende egenskap i den kemiska strukturen hos den materia som bär på den, precis som budskapet på den här sidan är skilt från egenskaperna hos trycksvärta och papper. En vetenskapsman som framställer liv använder sin intelligens för att påverka materien i syfte att åstadkomma den information som behövs.

Om man betänker hur livet började, så finns det faktiskt bara två alternativ. Antingen skapades livet av en intelligent källa eller så ”blev det till av sig självt” - dvs det skedde en utveckling. Detta är vad ”evolutionen” egentligen handlar om - att saker och ting skapar sig själva och uppstår spontant i den fysiska och materiella världen, utan hjälp utifrån. Så om någon skulle påstå att framställandet av liv i ett provrör omintetgör skapelsetanken, skulle de i själva verket säga: ”Skapandet av liv i ett provrör bevisar att det har utvecklats av sig självt.” Men ersätt nu de kursiverade orden i den meningen med andra som har samma inne-börd, så framgår det absurda i den alldeles tydligt: ”Om man använder intelligens för att skapa liv i ett provrör så bevisar det att livet skapades av sig självt och inte uppstod genom intelligens.”

TV:n på ön

En annan analogi skulle kunna låta så här: Säg att någon som spolats iland på någon avlägsen ö får syn på en bärbar, batteridriven TV. Han har aldrig tidigare har sett en TV och råkar av en händelse sätta på den och tittar då häpet på skärmen. Han funderar över hur denna anordning har kommit till och beslutar sig för att plocka isär den. Han tillbringar flera år med att studera den och lära sig allt om hur den fungerar. Han lägger ner tusentals timmar av tankearbete och ansträngning och lär sig göra en exakt kopia av varje del1 och att sätta ihop delarna på exakt samma sätt som originalets. Slutligen har det avgörande ögonblicket kommit - han slår på strömbrytaren - och se, det fungerar. Om nu en sådan fantastiskt intelligent prestation hade ägt rum, så skulle det naturligtvis vara höjden av idioti om en sådan person entusiastiskt sade: ”Underbart, nu vet jag säkert att den där apparaten jag hittade kom till av sig själv!”

Jag hoppas analogin framstår i all sin tydlighet. Om (eller kanske ”när”, förutsatt att Guds tålamod med det upp-roriska människosläktet inte upphör innan dess) människan skulle lyckas med att skapa en levande organism på syntetisk väg, skulle det bli ungefär som med TV-apparaten på ön. Den ursprungliga formgivningen kommer då, med en betydande insats av intelligent arbete, att ha blivit kopierad.

Människan en blekare kopia

Det faktum att vi, med all vår kunskap i molekylärbiologi, inte ens är i närheten av att veta allting om komplexiteten i den allra ”enklaste” levande organism visar bara hur mycket form-givningssinne och intelligens som skapandet av det allra första exemplaret ger uttryck för.

Jag tror att människan i princip är tillräckligt läraktig för att fortsätta hoppas på att en dag kunna åstadkomma någonting sådant som till exempel en bakteriecell. Men detta under-minerar inte på långa vägar skapelsen beskriven i Första Moseboken - tvärtom - det åter-speglar bara bilden av Gud (1 Mos. 1:27) i människans kreativitet och intelligens, även om dessa egenskaper bara är en blek kopia av hennes Skapare.

Not

  1. För att göra analogin ännu tydligare, skulle detta även kunna omfatta upptäckten av de processer som styr hur man gräver efter och utvinner koppar, formger plast, sätter ihop transistorer etc
  Verkligt virus Datavirus
Båda parasiterar på sin värd, som är: En levande cell Din dator
Båda består huvudsakligen av relativt små segment av en kod, som är: DNA eller RNA En mjukvarusträng
Detta kodsegment placerar sig självt i (eller imiterar) ett redan befintligt program, nämligen: Värdcellens DNA Din dators befintliga mjukvara
Denna "omprogrammering" åstadkommer kopior av den parasitiska koden och utnyttjar då: Det komplexa maskineriet hos en levande cell och använder sig av mjukvara (information) och hårdvara (biologiskt maskineri) Mjukvaran och hårdvaran i din dator (och kanske även din Internetuppkoppling)

Att skapa ett syntetiskt virus

Samma grupp vetenskapsmän som sade att de skulle börja arbeta med att ”skapa liv på syntetisk väg” tillkännagav i slutet av 2003 att de hade satt ihop ett fungerande virus som bestod av enkla, existerande allmänna komponenter.

Ett virus lever naturligtvis inte i egentlig mening. Det har inget maskineri som det kan upp-rätthålla sina funktioner eller fortplanta sig med. Det är faktiskt ingenting annat än en parasit-liknande del av ett DNA med förmågan att ”kapa” maskineriet i en riktig, levande cell för att lura den att göra kopior av viruset självt. Detta är lätt att förstå i en tid då datavirus frodas, vilket åskådliggörs i tabellen på föregående sida.

Analogin

Det syntetiska virus som tidningsrubrikerna talade om var en kopia av ett känt virus som kallas PhiX och som är ofarligt för människor. Det har faktiskt åstadkommits något liknande vid ett tidigare tillfälle, då man imiterade polioviruset.

Inte i något av fallen hade det ”syntetiska viruset” skapats ”från grunden”. Och trots formu-le-ringen i tillkännagivandet var de byggstenar man använde inte exakt de som man skulle hitta i sin vanliga ”byggbutik”. De skapade till exempel inte DNA på syntetisk väg från ursprungliga ”råvaror”. Istället använde man sig av små bitar av redan existerande DNA, som sedan ”syddes ihop” på kemisk väg så att den resulterande större molekylen hade den korrekta sekvensen. Hur visste de vilken som var den rätta sekvensen? Jo, man kände till (och kopierade) sekvensen hos det redan existerande PhiX-viruset. Men trots allt är detta ett stort steg mot möjligheten att en dag skapa en levande encellig organism.

Referens

  1. Researchers create virus in record time, washingtonpost.com/archive/politics/2003/11/14/researchers-create-virus-in-record-time/4b3770c7-bcd7-4649-b0d3-ff346e3aa0b7/, 14 November 2003.