Den globala uppvärmningen:

Finns det en kreationistisk ståndpunkt?

Photo by Lars Raun, sxc.hu

Carl wieland

Nu när antropogen (av människan förorsakad) global uppvärmning (AGW) har blivit ett ‘hett ämne’ (dålig vits), är det många som frågar Creation Ministries International¹ om hur en bibeltroende kristen bör ställa sig i frågan.

”Vilken ironi det är att man flyger runt jorden i jetflyg (som släpper ut enorma mängder växthusgaser) för att hålla föredrag om att vi borde begränsa sådana utsläpp.”

Det korta svaret blir: ”Det är inte vår sak att avgöra vad andra ska tycka.” Bortsett från det faktum att vi inte har någon specialkompetens inom klimatforskningen, så är det här i vilket fall som helst ett av de många områden där Skriften inte gör några direkta uttalanden. Så det vore olämpligt av oss att försöka föreskriva ett enkelt, entydigt och för alla passande svar, något som då skulle förmodas kunna vara det enda riktiga och därmed bli bindande för alla troende.

Visdomsfrågor

Vi kallar sådant här för ”visdomsfrågor”. Eftersom Bibeln inte tar upp frågan direkt, kan kristna fritt bestämma vad man ska tycka i sådan här viktig fråga - detta då baserat på hur man uppfattar bevismaterialet - samt under vägledning av Bibelns allmänna moraliska principer (såsom att göra gott och undvika att skada andra osv.)

När det gäller sådana här visdomsfrågor kan bevismaterial förändras med tiden, och också skilja sig från fall till fall. Precis som när det gäller alla visdomsfrågor, kan rätt som det är det tillgängligt bevismaterial peka i motsatt riktning - det kan till exempel ha förekommit misstag vid rapporteringen. Eller nya fakta kan ha tillkommit, utöver de tidigare kända. Vi har i korthet behandlat detta i en tidigare ledare i Creation magazine: Hot potatoes.

När det gäller sådana visdomsfrågor som AGW blir våra allmänna råd följande.

1. att försöka att hålla sig uppdaterad med alla rön i frågan.
2. att noga tänka igenom frågan och använda bibliska principer där sådana är tillämpliga
3. att undvika sådana vanliga fallgropar såsom att:
1. Ta ställning mot något för sakens egen skull (på Creation Ministries International sysslar vi inte med att ta ställning mot något, utan vi är bara för Bibeln). Bara för att en åsikt plötsligt har blivit populär i ”världen” behöver det inte nödvändigtvis betyda att det är fel, eller exempelvis vara en del av en antikristen dagordning.
2. Svepas med i drevet. Som exempel behöver inte det förhållandet att alla plötsligt talar om något som ett faktum, nödvändigtvis behöva betyda att det är det. Sådant måste grundas på andra kriterier.

En komplicerad tvist

Faktum är att det från år 1958 till 2007, har uppmätts en 20-procents ökning av koncentrationen av CO₂ i atmosfären, från 315 till 380 ppm (parts per million, partiklar-per-million).² Nivåerna ligger för närvarande minst 35% över de förindustriella koncentrationerna. Att man eldat med fossila bränslen har utan tvekan varit en bidragande faktor. Och alla är överens om att CO₂ fungerar som växthusgas³, och att detta innebär att alltmer mer värme skulle fångas upp och värma upp planeten, när man släpper ut mera CO₂ i luften - om allt i övrigt är oförändrat. Men det räcker inte för att man ska veta hur man ska ta itu med andra frågor som redovisas under den allmänna beteckningen ”global uppvärmning.” (Och allt annat är inte ”oförändrat.”)

Till exempel är inte ens det faktum att världen blir varmare så enkelt som det först kan verka. Lufttemperaturen kan uppvisa en tendens att öka, medan havet kan uppvisa det motsatta (oberoende om isen smälter eller inte). Och hur som helst behöver inte det faktum att man är överens om att världen faktiskt håller på att bli varmare automatiskt betyda att man vet hur man ska ta itu med andra frågor, såsom:

1. Är all uppvärmning (eller vilken pågående klimatförändring som helst, exempelvis torka, orkaner osv.) förorsakad av mänsklig aktivitet?

   De skiftande åsikter som finns om huruvida utvecklingen bara helt enkelt är cyklisk. Det kan vara svårt att separera naturliga cykler från mänskliga aktiviteter. Man har gjort seriösa försök att koppla klimatet, och då särskilt jordens temperatur, till naturkrafter såsom solfläckarnas periodicitet - fast andra hävdar att solfläckarnas cykler bara kan svara för omkring 20% av den uppmätta uppvärmningen.

2. Blir den globala uppvärmningens nettoeffekt på mänskligheten katastrofal eller vinstgivande?

   På individnivå skulle en viss bestämd klimatförändring i förekommande fall kunna bli antingen till nytta eller till belastning. Enkelt uttryckt, om dina barnbarns barnbarn äger en strandtomt som försvinner, ligger de illa till, eller skulle de befinna sig i ett område som har förvandlats till strandremsa och som skulle unna ha glädje av. Om de bodde på Island och plötsligt kunde odla grönsaker. där det tidigare fanns glaciärer, skulle de nog tycka det var underbart, men om de befann sig i ett subtropiskt område, med en allt större tryckande fuktighet, med alltfler våldsamma stormar och med ett klimat som blev allt extremare, med torka och översvämningar, skulle de nog tycka tvärtom.

   I verkligheten är klimatförhållanden så komplicerade att det är svårt att med säkerhet förutsäga vad som kommer att hända med komplexa ekosystem när temperaturen stiger. Den ena personen anför övertygande skäl för att regnskogarna skulle komma att försvinna från sina nuvarande platser, medan andra lika trovärdigt argumenterar för att växtligheten totalt sett lika gärna skulle kunna bli frodigare genom den ökade nederbörden och värmen. I Sahara och centrala Australien skulle det mycket väl kunna börja växa skog igen. Varmare världshav skulle, tvärtemot vad man förväntar sig intuitivt, kunna leda till en ny istid under förutsättning att kontinenterna förblir tillräckligt kalla - se till exempel Mammoth—riddle of the Ice Age⁴ ( Så en fråga som det är svårt att få något slutgiltigt svar på är: Hur blir den framtida balansen mellan vinnare och förlorare.?

3. Bör man göra kraftansträngningar, och i så fall vilka, för att kontrollera utsläppet av CO₂?

   Utöver argumenten om moraliskt ansvar finns också komplexa ekonomiska faktorer att ta hänsyn till. En del länder har anfört skäl för att de, liksom i världen i stort, skulle bli ekonomiskt lidande på att det genomfördes radikala försök att kontrollera CO₂ - utsläppet. Andra har påstått raka motsatsen och att ekonomin skulle stimuleras.

4. Vilka intressekonflikter är inblandade?

   Det idealiska vore om frågan kunde avgöras med stöd av fakta. Men det som ytterligare komplicerar saken är att båda sidor anklagar varandra för att bevaka skilda intressen, tex. hävdar en del att de som är skeptiska till AGW är mestadels i händerna på oljeindustrin, som har dolda intressen i saken, medan andra hävdar att förespråkarna för AGW för sina forskningsanslag står i tacksamhetsskuld till regeringsstödda byråkratier. Och det ligger i AGW-förespråkarnas intresse att förstora de påstådda problemen för att de ska få sin forskning att verka mer intressant (och få större anslag samt uppskattning hos allmänheten).

   Att de här mycket mänskliga inställningarna påverkar behandlingen av data, är inte något som är speciellt för AGW-frågan - en ateist kan inte ens föreställa sig möjligheten av att en Skapare skulle kunna vara inblandad - och detta oavsett de belägg som finns. Se här detta häpnadsväckande erkännande

Olika åsikter inom Creation Ministries International

Foto Wikipedia

Med tanke på den komplexitet som den här speciella ”visdomsfrågan” har, är det inte förvånande (utan snarare ett hälsotecken) att det finns olika meningar och uppfattningar hos oss, även fast vi är överens de ovanstående principerna i stort). Så när någon från oss kommenterar den globala uppvärmningen på offentliga möten är man alltid noga med att betona att det är talarens egna personliga åsikt, och inte hela organisationens inställning (CMI har inte utsett någon att ha hand om just denna fråga). Dessutom är vår generella inställning den att vi ska undvika ”tvåfrontskrig”, dvs. att både gå emot evolutionsläran och att engagera oss i frågan om den globala uppvärmningen, för att stället koncentrera oss på organisationens huvuduppdrag.

Som evangeliskt och bibeltroende kristna är vi benägna att lägga oss på den försiktiga och återhållsamma änden av skalan när det gäller det mesta. Det har en hel del att göra med att vi har sett hur det som är ”inne” i samhället ofta har slutat med att man gått emot Gud. Jag är av den meningen att om man försöker minimera riskerna av en ohejdad energikonsumtion från fossila bränslen, detta en dag kan göra så att folk i de fattiga länderna får det svårt. De kanske varken har krafter eller resurser till att skydda sig mot omvälvande förändringar i sin omgivning. När det har blivit sagt, vill jag dock framhålla att jag inte är imponerad av den ensidiga och ofta malplacerade användningen av ”statistik” i en del de panikspridande presentationer, där man inte bryr sig om motargumenten. Miljörörelsen, liksom så många andra intresseorganisationer som skulle kunna ha en positiv påverkan, kan lätt bli språkrör för en ”religiös” hängivenhet, där alla förnuftsskäl stängs ute och där det till synes ”ädla” ändamålet får helga alla ”medel”. Det är inte svårt att se att detta för en del skulle kunna bli en ersättning för kristendom.

Men jag måste säga att jag kan ha fel genom att hålla mig på den försiktiga sidan; för om man föreslog en rimlig skatt på kol, eller någon annan genomförbar metod för att minska utsläppen, skulle jag var mer än villig att stödja det även om det för mig personligen skulle bli obekvämt.

Ill.: Wikipedia

Det finns å andra sidan en del personer i vår organisation, som i likhet med min värderade kollega Dr Jonathan Sarfati, inte är mindre angelägen om de fattiga och som inte på något sätt är emot tekniska metoder för att minska utsläppen, ändå intar en mera skeptisk hållning till hela saken ( fast vi är alla överens om att vi kan komma att ändra oss om det kommer fram nya fakta). Jonathan undrar om de röster, som på 1970-talet talade om en kommande istid, förtjänar så mycket trovärdighet, när de idag talar om den globala uppvärmningen. Och han påpekar också ironin, för att inte säga hyckleriet, hos de som åker runt jorden i jetplan (som släpper ut enorma mängder växthusgaser) och håller föredrag i land efter land om varför vi ska begränsa just dessa utsläpp. Han påpekar också också att år 2000 var Europa tillräckligt varmt för att vikingarna skulle kunna bosätta sig på Grönland och att man kunde odla vindruvor i Yorkshire. Så Jonathan är inte alls övertygad om det dystra domedagssceniariot som AGW-förespråkarna för fram. Han menar att det på en kostnadseffektiv basis, även om nuvarande förutsägelser om AGW skulle visa sig vara sanna, skulle vara positivt för ekonomin, såväl som för utvecklingsländerna.

Kort sagt, olika vetenskapsmän i CMI har olika åsikter och betonar olika vinklingar i den här debatten om global uppvärmning. - Publicerad 3 jan 2008. Översatt av Torsten Lantz.

Läs mera här

• Ett dokument som nyligen undertecknats av många kyrkoledare i Australien och som stöder aktioner mot den globala uppvärmningen, för att hjälpa de fattiga.
• En alternativ evangelisk inställning finns här: A Call to Truth, Prudence, and Protection of the Poor: An Evangelical Response to Global Warming.

Se också Environmentalism: Questions and Answers Global uppvärmning