Han övergav evolutionen

Ett samtal med dr Neil Huber, forskare i fysisk antropologi

Skrivet av Carl Wieland och Don Batten
Skrivet av Torsten Lantz genesis.nu

Artikeln är tidigare publicerad i Creation 24(2):44-45 Mars 2002.

Fram till år 1975 undervisade doktor Neil Huber, en engagerad lärare i evolutionär antropologi, på ett stort sekulärt universitet i Wisconsin, USA. Idag är han en helhjärtad kreationist. År 1981 blev han en överlåten kristen och år 1990 accepterade han den bokstavliga tolkningen av 1 Mosebok. ”Jag växte upp i total okunnighet om Bibeln”, berättar Neil Huber. Visst, jag kände till det här om Jesus genom olika skolpjäser och om julen och sånt, men min familj var starka motståndare till kristendomen. Min far brukade säga att vi inte trodde på sådant där, eftersom vi var vetenskapligt upplysta människor.”

“På universitet undervisade jag med stor entusiasm om evolutionen. Men så började några av mina elever utmana mig att läsa Bibeln. Då blev jag ställd inför Nya testamentets historiska tillförlitlighet. Så småningom, när jag läste mera i Bibeln, började jag fundera – evolutionsteorin vimlade ju faktiskt av verkliga, erkända problem. Det har inte fört något gott med sig utan bara haft negativt inflytande. Den har inte gått att testa på samma sätt som till exempel elektricitetsläran eller hydrodynamiken.”

Vid den tidpunkten var doktor Huber inte på något sätt kreationist, men han hade börjat bli osäker på evolutionsteorin och om riktigheten i det han undervisade. ”Jag blev något av ”agnostiker” när det gällde evolutionen.”

När han slutat på universitetet startade han ett eget företag inom biologisk vetenskap. Hans fru hade blivit kristen och hon hade fått med honom till kyrkan. Min omvändelse var inte någon häftig erfarenhet i stil med Paulus på Damaskusvägen, någon smäll eller sådant. Jag var tvungen att brottas med en massa problem. Det största problemet för honom var frågan om jordens ålder.

”Jag växte upp i en omgivning där alla trodde att allt var mycket gammalt, att dinosaurierna var väldigt gamla och att fossilen var mycket gamla, och så vidare. Och det här fick jag lära mig, inte bara hemma, utan också på gymnasiet långt innan jag kom in på högskolan.”

”Ännu tio år efter min överlåtelse till Kristus hade jag fortfarande den uppfattningen att 1 Mosebok 1-11 bara var en bildlig framställning. Jag var övertygad om att det var någon sorts liknelse. Men så plötsligt såg jag hur ohållbart det hela var – om jag skulle tro på Nya testamentet – och blev mycket oroad. Evolutionen var ju helt oförenlig med idén om en biblisk Gud.

Han började då studera Gamla testamentet, särskilt 1 Mosebok. – Jag började titta på Gamla testamentets evidensmaterial och fann att här kunde man se en konsekvent och trovärdig Gud. Genom att noggrant studera Moseböckerna fick jag välsignelsen av att inse hur kraftfull och trovärdig den renläriga ”fundamentalistiska” tolkningen av skapelseberättelsen egentligen var. Och hur viktigt den är. Ett helt system av lärosatser grundade sig på skapelseberättelsen. Det gällde skapelsen, Adam och Eva, syndafallet, skapelsens förbannelse, globala översvämningen, syndens ursprung och så vidare Romarbrevet 5:12. Men mot allt detta strider ju både evolutionsteorin och den allmänt förhärskande uppfattningen. Men om nu 1 Mosebok 1-11 skulle vara en myt – eller sakna historisk relevans – då skulle ju kristendomen (Gud förbjude) bara vara rena struntpratet, ett korthus.”

Eva den första forskaren?

Under de senaste 20 åren har doktor Huber undervisat både gammal och ung om att Gamla testamentet är en konsekvent och trovärdig redogörelse. Han använder sig av några fängslande illustrationer för att visa att den bibliska uppenbarelsen är överlägsen mänsklig kunskap:

”Eva var den första ”forskaren”, hon studerade ett träd.¹ Kanske inte som en nutida botaniker skulle ha gjort, men hon gjorde observationer (1 Mosebok 3:6a), och du kan vara övertygad om att hon bedrev god forskning eftersom hennes observationer överensstämde med Guds. Men då gör hon misstaget att börja bry sig om en talande orm. Den sår tvivel i hennes sinne genom att säga: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av alla träd i lustgården?” Då svarar hon: ”Nja…” och här kommer problemet, man tvivlar på Guds ord.”

”Så hon kontaktar Adam (sin ”laboratorieassistent”) och säger till honom: ”Låt oss nu äta här och göra ett litet experiment.” Så de gör sina experiment och upptäcker att deras slutsatser varit felaktiga, det här fick de ingen glädje av. De hade gjort korrekta observationer men dragit felaktiga slutsatser.

”Berättelsen från Moria berg (i 1 Mosebok kap 22) handlar om en motsatt situation. Abraham och Isak visste vad eld var – så mycket vetenskap hade de. De var kanske inte hemma på kärnfysik, men vad eld kunde göra med brännoffer kände de till. Och när Gud sa: ”Tag din son Isak, din ende son, som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig”, så visste förstås Abraham vad eld var för något och vad den kunde göra med brännoffer. Så när Isak och Abraham går upp till Moria litar de fullständigt på Guds löfte – trots deras kunskap om vad eld är och kan göra. Det här är en väldigt chockerande historia – budskapet är dock att de litade mer på Guds löfte än på sin kunskap inom vetenskapen.”

Som fysisk antropolog på ett toppuniversitet har doktor Huber hanterat några av de mest berömda mänskliga kvarlevor som vetenskapen känner till. Och han är inte imponerad.

”Det görs många misstag inom forskningen. Jag har i mina egna händer hållit originalen av de mest kända fossilen – den ryktbara Steinheimskallen² och andra mousterianska³ fossil. Många av de här benen, som anses så betydelsefulla, kommer från – jag hatar att säga det – mycket tvivelaktiga omständigheter. Många av dem är i ett bedrövligt tillstånd. I verkligheten har de varit helt förstörda och har i efterhand satts ihop godtyckligt. Dessutom har många av dem sedan blivit feltolkade av personer med gott anseende.

”En renlärig naturalist skulle säga att de här sakerna är väldigt gamla. Visst, nu visar ju Steinheimkraniet inte på en typisk modern människa. Men vad är det då? Jag vet faktiskt inte riktigt säkert. Kanske kan det vara någon variant av människa – ungefär som vi idag har olika slags hundar – och att denna variant sedan dött ut. Det finns mycket jag inte förstår – men varför ska jag då bygga upp en hel filosofi, en hel världsåskådning, på något som jag inte förstår – såsom nu det här kraniet?

”Evolutionsteorins hela konstruktion vilar på slutsatser som ofullkomliga människor kommit fram till. Man har kanske gjort goda observationer av fenomenen, men sen i bästa fall hamnat i någon sorts indicieresonemang där befintliga data ofta blivit feltolkade.”

Råd till dem som vill vittna för en evolutionist?

”Inom vetenskapsfilosofin har man någon sorts regel att forskarna ska försvara den etablerade uppfattningen så länge det inte kommer fram något bättre. Om man presenterat mig för något biologiskt stöd för skapelsetanken, på den tiden då jag bekände mig till evolutionen, hade jag nog gjort allt för att motsätta mig det materialet.

”Att försöka ”bevisa Bibeln med vetenskap” är inte framkomligt. Ett svar måste utgå från Bibelns auktoritet och att man tittar på det evidensmaterial som motiverar att man ska tro på den. Sen kan man bygga upp en vetenskap utifrån detta och basera denna på de bibliska sanningarna. Samt sedan fortsätta med att visa hur fantastiskt bra det går att förena verkliga observationer med Bibelns historiska framställning. Självklart görs det här redan av Creation Ministries International och andra. De har mitt fulla stöd.”