”Stenåldern”— ett passande begrepp?

Har du någon gång undrat över varifrån uttrycket ”stenåldern” kommer? Man stöter på uttrycket överallt - ett påstått ”faktum” att de förhistoriska människorna för över två miljoner år sedan skulle ha använt stenverktyg innan de lärt sig att få fram metaller och använda dessa. Så småningom skulle man ha börjat använda brons - och först ännu senare skulle järn ha kommit in i bilden.
Men de arkeologiska beläggen är inte så entydiga som man skulle kunna tro.
Christian Jürgensen Thomsen, mannen som uppfann "treåldrars”-systemet – stenåldern, bronsåldern och järnåldern - var faktiskt myntsamlare. Han utsågs till den första chefen för det danska Nationalmuseet. Detta trots att han var relativt outbildad.
Hans uppgift var att försöka hitta ett system för att klassificera och få ordning på virrvarret av mänskliga artefakter (verktyg, vapen, smycken och så vidare) som låg i drivor runt omkring på museet.
Hans efterträdare på museet, en arkeolog som hette J.J.A. Worsaae, letade efter tecken på den här ordningsföljden på olika utgrävningar runtom i Europa. Han började med en utgrävning av gravplatser på Irland och fann där stora mängder verktyg av sten, brons och järn.
Det påstås allmänt att Worsaae upptäckte att artefakterna låg i tre skikt - något som då skulle stämma med det som hans föregångare1 hade föreställt sig. Men kontrollerar man hans arbete så ser man att han faktiskt sa att det inte gick att få fram något från verktygen som han grävde upp. Han grävde nämligen upp dem direkt ur en torvmosse - och i en sådan ligger alla verktyg av järn, brons och sten blandade med varandra.
Han hittade också gravar som innehöll verktygsuppsättningar av antingen brons, sten eller järn. Så varför drog han slutsatsen att begravningarna representerade en följd av tre åldrar? Därför att platserna med stenredskap innehöll kroppar, medan platserna med brons bara hade aska. Det senare skulle tyda på att de människorna praktiserade kremering och därför ”uppenbarligen” var mera avancerade. Men till och med detta egendomliga argument underminerades av det faktum att människorna med järnverktyg tydligen hade återgått till att begrava kroppar.
Moderna arkeologer anser numera att systemet med sten-brons-järnålder inte är till stor hjälp utanför Europa.
Man kan undra om det går använda någonstans. Det verkar mest vara ett nytt exempel på den dogmen om ”människans framsteg” som påtvingats bevismaterialet.
Fast det efter hand har kommit fram många tekniska uppfinningar så grundlades alltihopa långt före Noas flod – nämligen under Tubal-Kains dagar – ”Han [som]var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn.” (1 Mosebok 4:22)
Not
- Worsaae, J.J.A., The Primeval Antiquities of Denmark, översatt av W.J. Thoms, London, John Henry Parker, 1849. Åter till text.
Readers’ comments
Comments are automatically closed 14 days after publication.