Alieninvasionen

En film med skapelsetron som grund som inte är lik någon annan – nu kan vi sen den!

Skrivet av Gary Bates
översatt av Nina Henricsson (genesis.nu)

Science fiction är en omåttligt populär genre, representerad av många av de mest sedda filmerna genom alla tider. Filmer som Star Wars och sci-fi-serier på TV såsom Star Trek har fått vitt spridda sändningsrättigheter.

I likhet med många andra gillar jag sci-fi, men samtidigt inser jag att det mest handlar om “fantasy” som utgår från vetenskap. Det är emellertid inte alla som förstår detta. Visuella medier har särskilt stor påverkan och kan underblåsa uppfattningar som kan forma en människas syn på världen.

Evolutionstanken ligger i botten på nästan all science fiction idag, även om den inte genast är uppenbar. På grund av tron att universum började med en jätteexplosion för 14 miljarder år sedan tror man att äldre och mer utvecklade civilisationer har frambringats ur den. Som sådana skulle de då ha haft mer tid att utveckla avancerad teknologi och kan susa fram genom universum i rymdfarkoster som är snabbare än ljuset. Evolutionen är också anledningen till att Chewbacca eller Mr Spock ser så annorlunda ut –evolutionen på deras planet utvecklades annorlunda.

Sambandet med evolutionen

När jag såg det uppenbara sambandet mellan evolution och sci-fi¹ började jag fundera på om det skulle vara en bra idé att ta upp detta ultrapopulära kulturella fenomen för att introducera människor till argumenten för skapelsetro. Detta inspirerade mig till att 2005 skriva boken Alien Intrusion: UFOs and the evolution connection (Invasion från rymden: UFO:n och sambandet med evolutionen, övers. anm.). Vi har blivit välsignade med att se den bli en av de populäraste böckerna på CMI:s långa produktlista; det är den enda skapelsebok som blivit en bästsäljare på Amazons Topp-50-lista. Det är alltså troligt att fler icke-kristna än kristna har läst boken – vilket vi fått bekräftat genom olika människor under årens lopp.

Men när jag gick in på det området ställdes jag inför mer än förväntat. Eftersom boken ju skulle ta en allvarlig titt på vetenskapen bakom evolutionen i andra världar, rymdfärder och UFO-observationer behövde jag på ett sanningsenligt sätt presentera vad människor faktiskt trodde på. Det innebar att jag måste läsa en hel del och även gå på UFO-konferenser. Jag stötte på och fick ta del av alla möjliga sorters underliga idéer och andliga ”händelser”.

Inte ens kristna är immuna mot påverkan från kulturen på detta område, och många pastorer och ledare är omedvetna om att deras kyrkor är fulla av bekännande kristna som har sett saker i skyn som de inte har förstått sig på. Och när jag ibland talar i församlingar i detta ämne, finns det folk som söker upp mig för att få en bättre förståelse av sina förstahandsupplevelser av ett väsen de trodde var en rymdvarelse.² Kristna är bara en del av den allmänna befolkningen som observerar sådant som ibland kan iakttas av hundratals eller till och med tusentals andra på samma gång. Ofta tvekar kristna att dela med sig till sin familj eller andra kristna av detta på grund av det ”andliga stigma” som förknippas med ”UFO-upplevelser”. När de då berättar för mig om sina erfarenheter är det faktiskt första gången som vissa av dem berättar om det för någon annan. Det är därför viktigt för dem att de får någon sorts avslut på sina funderingar kring dessa händelser.

Den kände UFO-författaren Ronald Story berättar följande historia: Jag frågade min [5-årige] son Brian: ”Vad är ett UFO?” Han svarade utan att tveka: “Ett flygande tefat.” Jag omformulerade då min fråga så här: ”Vad finns inuti ett flygande tefat?” Han svarade sakligt: ”Människor från andra planeter.” Inget skulle på ett bättre sätt ha illustrerat för mig att ”UFO” hade blivit en levande symbol i vår kultur för den farkost som transporterar ”människoliknande varelser från en annan planet”. ³

Jag tycker att detta visar hur bedrägligt detta populära kulturella fenomen har blivit.

UFO-iakttagelser är emellertid ganska oskyldiga. Människor tolkar stjärnor, planeter, blixtar, satelliter, moln och till och med fågelflockar som rymdskepp på grund av denna ”kulturella programmering”. Det är dock inte alla observationer som kan bortförklaras lätt.

Evangelisationspotential

Även om CMI:s huvudsakliga uppgift naturligtvis är att diskutera skapelse kontra evolution, har Herren skapat ett andra missionsfält olikt något annat inom vårt arbetsområde. När jag forskade för min bok insåg jag snabbt att ”Ufologin” för vissa har blivit en religion. Tanken att rymdvarelser sådde liv på jorden och är våra skapare har också blivit allmän vetenskap för vissa, eftersom det för många löser problemet med ”livets ursprung” genom att tillskriva äldre, mer avancerade rymdvarelser detta. Ett exempel på detta är Francis Crick, som för 60 år sedan tillsammans med en forskarkollega upptäckte dubbelhelixstrukturen hos DNA-molekylen. Han insåg att det han såg motsvarade informationen i många volymer av ett uppslagsverk. Information kommer bara från en intelligent källa. Men han var ateist och evolutionist, så istället för att tro på Bibelns Gud antog han att äldre och klokare rymdvarelser hade sått livet på jorden. Detta går under namnet ”styrd panspermi”.⁴

En ny långfilm

CMI:s senaste projekt är en långfilm grundad på boken. I många år har våra läsare manat oss att göra detta. Från början kände jag mig överväldigad av tanken på ytterligare ett stort projekt så snart efter att ha producerat vår prisbelönta dokumentär Evolution’s Achilles’ Heals (Evolutionens akilleshälar, övers. anm.). I många månader har emellertid min ”produktionskollega” Murphy Thelen och jag filmat, rest över hela USA och till andra kontinenter för att intervjua vetenskapsmän, specialister, pastorer och experter om UFO-fenomenet.

Filmen kommer att få ett nytt innehåll som visar hur övertygade personer i den sekulära UFO-rörelsen anpassar sina åsikter till att närma sig de rön som kristna forskare som jag själv har gjort. Dessa experter drar slutsatsen att rymdvarelser inte färdas hit från avlägsna planeter och att de inte är vad de utger sig för att vara. I filmens korta introduktionsklipp⁵ säger UFO-forskaren Norio Hayakawa, som var med och startade två stora UFO-forskningsgrupper i USA: “Dessa påstådda rymdvarelser som skulle ha kommit till oss från avlägsna stjärnsystem är inte något av detta. Snarare är de bedrägliga övernaturliga väsen med ursprung i en annan dimension.”

Lögnens fader

När man ser något på himlen som verkar trotsa fysikens lagar kan man naturligtvis inte använda några “kosmiska strålar” för att dra in det och göra vetenskapliga tester på det. Men hur avgör man i så fall källan till fenomenet? En stor del av svaret kommer från dem som gjort “erfarenheterna” – det vill säga, från dem som påstår sig ha blivit bortförda eller haft kontakt med rymdvarelser.

Foton tagna av dessa personer sågs av CMI-US-skribenten Lita Sanders, som sade: Jag mår illa när jag ser och hör deras berättelser och de lögner de fick höra av ”utomjordingarna”. Detta var människor som insåg att de hade blivit utnyttjade och utsatta för övergrepp. De fick inte besök av några högt utvecklade och välvilliga rymdvarelser, utan istället fick de kontakt med illvilliga andliga varelser från den övernaturliga världen. Detta är skakande att råka ut för, men glädjen infinner sig snart när de en efter en vittnar om hur de befriades genom att ropa namnet Jesus och bli kristna.

Detta är information som de flesta aldrig har fått ta del av, så det är oerhört viktigt att se till att denna film får största möjliga spridning för att förändra människors liv. En god nyhet är att en kristen filmdistributör tror så mycket på projektet att de, medan filmmanuset skrevs, har bestämt sig för att göra en biograf-release, inte bara i USA, utan förhoppningsvis över hela världen.

Till sist

Bibeln är mycket tydlig med att fienden, Satan, är ständigt engagerad i att vilseleda. Att avslöja sanningen kring detta fenomen erbjuder församlingen en fantastisk möjlighet – ett missionsfält på vår egen ”spelplan”.

“Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen” (2 Timoteusbrevet 4:3).